Följade ansökningsperiod för Steinerfondens fortbildnings- och projektstipendier är 24.12.2022-31.1.2023! Denna ansökningsperiod gäller INTE forskningsstipendier!

Mauri Marttunen

Mauri Marttunen

Signe och Ane Gyllenbergs stiftelses långsiktiga stöd har möjliggjort utförandet av en snart 40-årig uppföljande undersökning med titeln "Stress, utveckling och psykisk hälsa (TAM)" (https://thl.fi/fi/tutkimus-ja-kehittaminen/tutkimukset-ja-hankkeet/stressi-kehitys-ja-mielenterveys-tam). Forskningsprojektet påbörjades år 1983 av professor Hillevi Aro och den har följt med åldersgrupper av skolbarn i Tammerfors (2 194 personer) i åldern 16, 22, 32, 42 och 52. Undersökningen utförs vid Institutionen för hälsa och välfärd och jag blev ansvarig ledare för projektet år 2009 när den långvariga ledaren för projektet, professor Hillevi Aro, gick i pension.

Syftet med studien är i första hand att studera utvecklingen av psykisk hälsa under livets gång. Den psykiska hälsan undersöks utifrån symtom vid psykisk ohälsa, så som depression och ångest, och å andra sidan utifrån betydelsen av positiva psykiska resurser, som självkänsla och sociala relationer. En viktig utgångspunkt är hur stressfaktorer som förändringar i familjesituationen eller andra stressande livshändelser påverkar den psykiska hälsan. Därtill kommer frågan om vilken typ av personliga resurser och resurser i den sociala miljön som främjar stresshantering och därmed förhindrar att stress blir ett permanent fysiologiskt tillstånd som manifesteras genom psykosomatiska symtom.

Utöver den långa uppföljningsperioden ligger undersökningens styrka i utgångsmaterialet som täcker nästan hela åldersgruppen i Tammerforsområdet. Det är fint att de flesta av de tillfrågade har velat fortsätta delta i studien efter alla dessa år och 89% har efter 16 års ålder deltagit i minst en uppföljningsfas. En av undersökningens styrkor har också varit att man ända från början har haft en holistisk syn på människolivet. Forskningsmaterialet möjliggör ett multidisciplinärt förhållningssätt inom områden som folkhälsa, socialpsykiatri, psykiatri och forskning av levnadslopp.

Projektet har hittills producerat ett flertal vetenskapliga publikationer och flera avhandlingar. Huvudteman har varit kopplingarna mellan socioekonomisk status, familjerelationer, kronisk sjukdom, psykosomatiska symtom, psykosociala resurser samt drogmissbruk och psykisk hälsa och välbefinnande.

De centrala resultaten av den hittills genomförda forskningen har visat att majoriteten av de tillfrågade i olika åldrar har klarat utvecklingsfaserna och utmaningarna väl. Det verkar dock finnas riskfaktorer förknippade med människans tillväxt, utveckling och tillväxtmiljö som kan hota välbefinnandet och ha en långsiktig inverkan på livet. Detta kan man till exempel se då man studerat utvecklingen av självkänslan från ungdom till medelålder. Utvecklingen från tonåren till vuxen ålder är till stor del positiv och självkänslan förbättras när man från tonårens osäkerhet övergår till vuxenlivet. Å ena sidan tycks de skillnader i självkänsla som kan iakttas redan under tonåren, till exempel gällande skolframgång, fortsätta fram till medelåldern. Resultaten är relevanta med tanke på diskussionerna kring vikten av utbildning och med tanke på framtida reformer inom skolan.

Å andra sidan kan de riskfaktorer som förekommer under ungdomen påverka olika val under livet, vilket i sin tur kan ha långtgående effekter på välbefinnandet. Man observerade en koppling mellan barndomens familjerelationer och det psykiska välbefinnandet under medelåldern. Kopplingen korrelerar till stor del med ökat alkoholbruk och psykisk ohälsa, en utveckling som börjat redan i tonåren.

Efter att den senaste uppföljningsfasen avslutades år 2019 har en särskilt aktiv och entusiastisk fas pågått i forskningsarbetet. Viktiga teman är bland annat hur användningen av droger och utvecklingen av den psykiska hälsan i det långa loppet påverkar varandra under livets gång, och hur ekonomisk utsatthet i barndomsfamiljen återspeglas ända in i den sena medelåldern

Ett särskilt aktuellt tema är hur psykiska symptom och tillgängliga resurser i ungdomen påverkar föräldraskapet, och föräldraskapets positiva inverkan på det psykiska välmående i medelåldern. Trots den hektiska vardagen under den tid då familjen har småbarn verkar föräldraskapet förknippas med en positiv upplevelse av meningsfullhet. I fokus för de teman som Gyllenbergs stiftelse understöder finns undersökningen om stresshantering. Inom ramen för den har vi undersökt hur ett känslomässigt ätande och alkoholanvändning som en reaktion på stress under livets gång utvecklas till en riskfaktor för övervikt.

De personer som undersöks är nu i den sena medelåldern och studien öppnar upp många nya möjligheter för att observera människors hälsa och välbefinnande under livets gång. Det är möjligt att fortsätta uppföljningen efterhand som försökspersonerna åldras. Att uppnå en sådan unik kontinuitet kräver engagemang av både forskare och finansiärer och det är ytterst fint att Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse har valt att delta i skapandet av denna internationellt värdefulla forskning.

Min egen forskarkarriär inleddes i slutet av 1980-talet med en avhandling om bakgrunden till självmord hos ungdomar inom ett stort nationellt självmordsförebyggande projekt. Senare har jag bedrivit omfattande forskning om ungdomars psykiska problem, deras förekomst, bakgrundsfaktorer och behandling. Till mitt specialområde har hört depression och prognoser för depression. Mot denna bakgrund har det varit naturligt att ta del av forskning om utvecklingen av psykisk hälsa under livets gång, å ena sidan utifrån symtom gällande psykisk hälsa och å andra sidan utifrån positiv psykisk hälsa och resurser.

På hela forskningsgruppens vägnar vill jag framföra mitt varma och innerliga tack till Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse!

Mauri Marttunen
Professor (emeritus), Helsingfors universitet
Forskningsprofessor (emeritus) Institutionen för hälsa och välfärd

Mauri Marttunen