Kunskapens ansikten - Hasse Karlsson: ”Familjer med barn som utsätts för stress skall vara den absolut sista gruppen som drabbas av nedskärningar"
Artikeln ingår i Gyllenbergs stiftelses artikelserie, Kunskapens ansikten. Serien presenterar forskare och universitet som tilldelats en professur eller donation av stiftelsen.
Hasse Karlsson vid Åbo universitet leder forskningsprojektet FinnBrain som inleddes år 2010 och som bland annat undersöker effekterna av stress på barns utveckling och hälsa. Avsikten är att projektet ska pågå i flera decennier.
”När ett barn på ett 5-årsbesök tillfrågades vad han har för hobby svarade han: att delta i Finnbrain-undersökningen” berättar Hasse Karlsson vid Åbo universitet och skrattar.
Detta är ett av hans favoritminnen från det unika forskningsprojektet FinnBrain som inleddes år 2010 och som bland annat undersöker effekterna av en hög stressnivå på barns utveckling och hälsa. Karlsson, professor i integrativ neurovetenskap och psykiatri, är projektets grundare och forskningsledare.
Det är meningen att FinnBrain-projektet ska pågå i flera decennier, vilket innebär att de barn som deltar kommer att växa till tonåringar och nå en vuxen ålder allt eftersom forskningen fortskrider. Forskarna träffar barnen så ofta att projektet ibland kan kännas som en hobby. Fram till våren 2024 har projektet samlat in tre tidsintervaller, det vill säga treårsperioder, under vilken man gjort omfattande undersökningar av barnens somatiska och neuropsykologiska hälsotillstånd.
"Vi vill i grunden förstå hur vissa olika sjukdomar utvecklas. Inom projektet bygger vi upp en forskning som fortskrider i realtid, där vi bit för bit kan lära oss förstå effekterna av psykologiska och biologiska händelser som medför risker för sjukdom senare i livet, säger Karlsson.
Moderns stress vid graviditeten under lupp
Forskarna har i första hand fastställt moderns psykiska välbefinnande, det vill säga till exempel ångest- och depressionssymtom och eventuell förlossningsrädsla. De har också följt med vilka typer av saker som belastar och stärker den gravida kvinnans vardag. Dessutom producerar projektet rikligt med data om händelserna under graviditeten, som till exempel stora livsförändringar, skilsmässor eller en närståendes död.
Enligt Karlsson har mammans välbefinnande under graviditeten en omfattande inverkan på barnets hälsa. Han jämför graviditetsperiodens stress med stammen av ett träd: de grenar som växer ur stammen utgör en variation av sjukdomar som beroende på barnet kan vara exempelvis allergier, astma eller depression.
Forskarna har också undersökt växelverkan mellan modern och barnet efter graviditetsperiodens slut. Om denna växelverkan är oförutsägbar återspeglas detta i utvecklingen av barnets hjärna, säger Karlsson.
”Vårt neuropsykologiska forskarteam spelar in situationer med växelverkan på video och räknar hur många gånger till exempel mamman rör vid barnet, pratar med det eller ger det en leksak. Det har visat sig att om mammans beteende är förutsägbart så fungerar bland annat barnets arbetsminne bättre."
Forskarnas intresse är inte begränsade till mammorna, utan projektet har också studerat effekten av pappornas tidiga stressupplevelser. För två år sedan upptäckte forskarna att pappans stress under barndomen bland annat påverkar avkommans hjärnstrukturer.
Intervjuer om upplevelser och tänder som växer likt en lök
Det är nu över 10 år sedan FinnBrain-projektet inleddes och då deltog 4 000 familjer från Åbo och dess grannkommuner och Åland i projektet. Antalet har sedan dess minskat med några hundra familjer.
Man har regelbundet tagit magnetiska resonansbilder av hjärnan och blod-, hår- och avföringsprover av barnen – och bland annat hittat ett samband mellan tarmmikrober och personlighetsdrag. Genom att undersöka barnens tänder har man undersökt om barnen redan under fosterstadiet blivit exponerade för exempelvis tungmetaller eller plast. Man kan också undersöka förekomsten av inflammatoriska markörer i tänderna.
”Tänder växer litet som en lök. Ur tänderna kan man ganska exakt bestämma när exponeringen har skett, säger Karlsson.
Barnen besöker också en psykologmottagning där de bland annat får göra minnestester och reda ut barndomsupplevelser genom adverse childhood experience-intervjuer (ACE). Enligt Karlsson ökar barnens traumatiska upplevelser, som bland annat ignorering av deras känslomässiga behov eller i värsta fall sexuella övergrepp, risken att drabbas av till exempel psykiska störningar, kranskärlssjukdomar och Alzheimers sjukdom.
”Till en början var vi oroliga över hur de 9-åriga barnen skulle reagera på intervjuerna. Men våra erfarenheter har varit väldigt positiva. Barnen har tagit emot intervjuerna väl och inte dragit sig för att prata om svåra frågor, säger Karlsson.
Familjer med barn som har upplevt trauma är ett dåligt mål för nedskärningar
I Hasse Karlssons forskningsgrupp ser man på människan som en helhet, vilket är någonting speciellt inom detta forskningsområde. Stressens biologi är också någonting man knappt forskat i före FinnBrain-projektet. Men enligt Karlssons uppfattning har den psykosomatiska forskningen genomgått en drastisk förändring mot det bättre sedan inledningen av projektet år 2010.
”En medvetenhet om sambandet mellan kropp och själ är av stor betydelse inom hälsovården. Förutom att väga och mäta skulle det vara viktigt att på mottagningarna se över familjernas livssituation”, säger han.
Därför deltar forskarna vid FinnBrain-projektet ofta i utbildningen av bland annat hälsovårdare och mödravårdscentralernas personal. Att möta utmaningar och hur man reagerar på exponering för stress är något som alltid är relevant – särskilt nu när barnfamiljer ständigt hotas av nedskärningar.
– Beslutsfattarna borde inse att den allra sista gruppen för nedskärningar är barnfamiljer som varit utsatta för stress och upplevt trauma, säger Karlsson.
