Carola Ray - Barn och familjers naturvistelse och anknytning; koppling till levnadsvanor och välbefinnande?

Under senaste årtionden har det funnits en oro över att barns naturanknytning har försvagats och en minskad fysisk aktivitet (Natural England 2009; Skar & Krogh 2009, Kokko & Hämylä 2025). Man har rapporterat ett flertal positiva effekter av regelbunden naturvistelse för barns psykiska och fysiska hälsa (Fyfe-Johnson et al 2021). För barns utveckling erbjuder naturvistelse impulser som utvecklar både kognitiva och sociala färdigheter (Chawla 2015). Tidigare forskning visar samband mellan barns vistelse i naturen och bättre koncentrationsförmåga, mindre beteendestörningar och starkare mental hälsa (Chawla 2015, Flouri et al 2014).

Alla barn har inte nödvändigtvis samma möjligheter att vistas i naturen. I vårt forskningsprojekt Naturkraft hade vi därför som målsättning att först undersöka vad som karakteriserar småbarnsfamiljer som vistas ofta i naturen. Vilka sociodemografiska faktorer kan ha ett samband till naturvistelse? Och vilka är de största hindren till att inte vistas i naturen? Vi har använt data från tre olika undersökningar (Naturkraft studien, DAGIS tvärsnitts- och interventionsstudie). Sammanlagt undersökte vi ca 3000 familjer för att karakterisera föräldrar som vistas mer än 1 gång per vecka i naturen med sitt barn. Vi fann ett starkt samband till att det fanns två vuxna i hushållet (Kokkonen et al 2021a). Vi fann också samband med att barnet som deltog i undersökningen var yngre, att modern inte var i arbetslivet, att man hade eller upplevde att familjens finansiella situation var god och att svararen hade en lägre utbildning (Kokkonen et al 2021a). De tre största hindren för att vistas i naturen tillsammans med barnet var tidsbrist, att det var svårt att ta sig ut med barnet, och att det inte fanns lämpliga transportmedel för att ta sig till naturen (Gustafsson et al 2021).

Tidigare forskning visar samband mellan naturvistelse och mental hälsa hos vuxna, och i vår forskning hade vi som mål att undersöka huruvida föräldrars mentala hälsa har ett samband med att föräldrar regelbundet vistas i naturen tillsammans med sitt barn. Vi undersökte föräldrars positiva mentala välbefinnande genom ett kort frågeinstrument Short Warwick Edinburgh Mental Wellbeing Scale (Stewart-Brown et al 2009). Vår studie visade att ett starkare positiv mentalt välbefinnande hos föräldrarna hade samband med att man oftare vistades i naturen med sitt barn (Gustafsson et al. 2021). Studien var en tvärsnittsundersökning, så man kunde tänka sig att sambandet går också åt andra hållet, dvs ju oftare man vistas i naturen med sitt barn desto starkare är förälderns välbefinnande. Många småbarnsfamiljer uppger stress och knappt med ork i vardagen (Vuorenmaa 2018). Därmed kunde man tänka sig att naturvistelse kunde ha en roll för föräldrars ork i vardagen och att föräldrar kunde uppmuntras mera naturvistelser tillsammans med sina barn.

Våra resultat visar också på andra positiva effekter av frekvent föräldra-barn naturvistelse. Ju oftare föräldrar uppgav att de vistas i naturen med sina småbarn desto mer fysiskt aktiva var 3–6-åringarna (Kokkonen et al 2021b). I samma studie mätte vi också en längre nattsömn och högre sömnkvalitet hos de barn som oftare vistades i naturen (Kokkonen et al 2021b). Våra resultat är i linje med tidigare studier, dvs naturvistelse lockar till mera rörelse hos småbarn (Fyfe-Johnson et al 2021). För tillfället undersöker vi om mer frekvent vistelse i naturen har ett samband med mängden skärmtid hos småbarn. Hypotesen är att regelbunden naturvistelse ”stjäl” tid av småbarns användning av digitala medier. I Finland kommer man att under år 2025 publicera rekommendationer för barns användning av digitala medier (Lindberg & Francke 2024). Om våra ännu opublicerade resultat visar att frekvent naturvistelse har ett samband med mindre tid för användning av digitala medier, så kunde detta vara något som man i framtiden kunde rekommendera för att minska barns skärmtid.

Naturanknytning begreppet definieras som att man upplever sammanhållning med naturen, att man njuter av naturen och att man känner empati och ansvar för naturen (Cheng & Monroe 2012). Vår studie visade ett samband mellan frekvent vistelse i naturen hos 3–6-åringar och starkare naturanknytning (Kokkonen et al 2023) och liknande samband har också rapporterats i tidigare internationella studier (Cheng & Monroe 2012). En stark naturanknytning har betydelse för barns hälsa och en finsk studie visade nyligen samband med både barns psykiska och fysiska välbefinnande (Arola et al 2023). Tidigare naturupplevelser i barndomen har betydelse för naturanknytning, ett större intresse att skydda naturen och att vistas i där i vuxen ålder (Rosa et al. 2018; Calogiuri 2016). Däremot är det mindre undersökt hur naturvistelse eller -anknytning i småbarnsåldern förutser naturanknytning hos skolbarn.

Vi är tacksamma för att vi med stöd från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse haft möjlighet att undersöka småbarnsfamiljers naturvistelse och barns psykosocial- och fysisk hälsa i en så här omfattande skala. Tidigare har ett fåtal undersökningar gjorts i denna åldersgrupp. Våra resultat har använts i Folkhälsans hälsofrämjande arbetet i vilket man stöder och uppmuntrar familjer att vistas tillsammans i naturen. I framtiden följer vi upp småbarn till skolåldern och undersöker skolbarns naturvistelse och -anknytning och hur dessa relaterar till såväl barns stressreglering som till det allmänna välbefinnandet.

Carola Ray

Docent, seniorforskare och ansvarig forskare för Naturkraft forskningsprojektet

Folkhälsans forskningscentrum

Litteraturförteckning

Arola, T., Aulake, M., Ott, A., Lindholm, M., Kouvonen, P., Virtanen, P., & Paloniemi, R. 2023. The impacts of nature connectedness on children’s well-being: Systematic literature review. Journal of Environmental Psychology, 85, 101913.

Calogiuri, G., 2016. Natural environments and childhood experiences promoting physical activity, examining the mediational effects of feelings about nature and social networks. International Journal of Environmental Research and Public Health, 13(4).

Chawla, L. 2015. Benefits of nature contact for children. Journal of Planning Literature, 30(4), 433-452.

Cheng, J., Monroe, M. 2012. Connection to nature: Children’s affective attitude toward nature. Environment and Behavior, 44(1), 31-49.

Flouri, E., Midouhas, E., Joshi, H. 2014. The role of urban neighborhood green space in children’s emotional and behavioral resilience. Journal of Environmental Psychology, 40, 179-186.

Fyfe-Johnson, A. L., Hazlehurst, M. F., Perrins, S. P., Bratman, G. N., Thomas, R., Garrett, K. A., Hafferty, K. R., Cullaz, T. M., Marcuse, E. K., & Tandon, P. S. 2021. Nature and Children’s Health: A Systematic Review. Pediatrics, 148(4), e2020049155.

Gustafsson, J., Ojala, A., Hiltunen, P., Engberg, E., Wiklund-Engblom, A., Törnwall, N., et al. 2021. Parental Mental Well-Being and Frequency of Adult-Child Nature Visits: The Mediating Roles of Parents’ Perceived Barriers. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(13), 6814.

Kokko, S. & Hämylä, R. (toim.) 2024. Lasten ja nuorten liikuntakäyttäytyminen Suomessa 2024. Valtion liikuntaneuvoston julkaisuja 2025:1.

Kokkonen, J-M., Vepsäläinen, H., Abdollahi, A., Paasio, H., Ranta, S., Erkkola, M., et al. 2021b. Associations between Parent–Child Nature Visits and Sleep, Physical Activity and Weight Status among Finnish 3–6-Year-Olds. International Journal of Environmental Research and Public Health, 2021a; 18(23), 12426.

Kokkonen, J-M., Gustafsson, J., Paasio, H., Wiklund-Engblom, A., Törnwall, N., Erkkola, M., et al. 2021a. Sosiodemografisten tekijöiden yhteys lapsiperheiden luonnossa liikkumiseen. Liikunta ja tiede, 05:109-118.

Kokkonen, J.-M., Engberg, E., Simonsen, N., Wackström, N., Ray, J., & Ray, C. 2023. Adult–Child Nature Visits Associate with 2- to 7-Year-Old Children’s Nature Connectedness. Ecopsychology, 15(2), 193–203.

Lindberg P, Francke L. 12.12.2024. Rekommendationer för barns och ungas användning av digitala enheter på fritiden tas fram – THL och UBS bildar expertnätverk för samarbete. https://thl.fi/sv/-/rekommenda.... Refererat till 11.7.2025

Natural England. 2009. Childhood and nature: A survey on changing relationships with nature across generations. Cambridgeshire: Natural England. 32 p.

Rosa, C., Profice, C., Collado, S. 2018. Nature Experiences and Adults' Self-Reported Proenvironmental Behaviors: The Role of Connectedness to Nature and Childhood Nature Experiences. Frontiers in Psychology, 26;9:1055.

Skar, M., Krogh, E. 2009. Changes in children's nature-based experiences near home: From spontaneous play to adult-controlled, planned and organised activities. Children's Geographies, 7(3), 339-354.

Stewart-Brown S, Tennant A, Tennant R, Platt S, Parkinson J, Weich S. 2009. Internal construct validity of the Warwick-Edinburgh Mental Well-being Scale (WEMWBS): a Rasch analysis using data from the Scottish Health Education Population Survey. Health Qual Life Outcomes, 19;7:15.