Från tidiga signaler till bättre livskvalitet – dessa spetsprojekt finansierade Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse under 2024-2025
Under 2024-2025 har Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse stött forskning med tydlig samhällsnytta – från känslornas roll vid långvariga kroppsliga besvär till hur kost och levnadsvanor under graviditeten påverkar barns utveckling. Fyra aktuella forskare visar hur förebyggande och patientnära forskning kan göra skillnad för vården, familjelivet och folkhälsan.
När hjärta och hjärna möts i realtid
Under lång tid har hjärnforskningen prioriterats framför studier av kroppsfunktionerna och deras inbördes koppling, särskilt inom psykologi och psykiatri. Det är först på senare år som fokus har förskjutits mot en helhetssyn, där hjärnan ses som en del av samma biologiska system som resten av kroppen. Det är till exempel självklart att fysisk aktivitet gynnar den mentala hälsan och att fetma ofta samvarierar med nedstämdhet, ångest och kognitiva nedsättningar.
Lauri Nummenmaa, professor vid Nationella PET-centret, visar i sin forskning att känslor och ångest präglar hela kroppen, inte bara hjärnan. Tidigare har hans team kartlagt känslornas “kroppskartor”, där varje känsla avtecknar sig som ett eget mönster. Med en ny helkropps-PET-kamera kan gruppen samtidigt följa hjärnans och centrala organens funktion på molekylär nivå. I forskningsprojektet som Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse finansierat studerar forskningsteamet hur stress och rädsla formar samspelet mellan hjärta och hjärna, bland annat under stresstest och filmklipp som väcker starka känslor. Målet är en mer heltäckande förståelse av mental hälsa.
Känslor som behandlingsnyckel vid långvariga kroppsliga besvär
Långvariga kroppsliga symtom så som smärta, trötthet och obehag utan enkel medicinsk förklaring orsakar lidande för individen och stora kostnader för samhället. Erland Axelsson, legitimerad psykolog och medicine doktor, kartlägger hur känslor påverkar behandlingsresultat när kroppen larmar. Forskningen går bortom rädsla och oro och analyserar även ilska, skam och sorg samt hur dessa känslor samspelar med funktionsnivå och återhämtning i primärvården. Genom exponeringsbehandling studeras vad som driver förbättring, och metoden har redan visat lovande resultat vid exempelvis IBS och kronisk smärta.
Målet är att förfina vårdens strategier så att fler patienter får rätt hjälp i rätt tid och att insatserna kan matchas mot den känslomässiga mekanism som faktiskt påverkar symtomen.
En bra start i livet börjar tidigt
Levnadsvanor under graviditeten kan påverka barnets hälsa långt efter födseln. Kirsi Laitinen, professor i näringslära vid Åbo universitet, följer mammor och barn över tid med särskilt fokus på kvinnor med övervikt eller fetma. I henens studie med 439 deltagare kopplades graviditetsdiabetes och högre kroppsfett hos mamman till svagare språklig, kognitiv och motorisk utveckling hos barn på två år. Forskningen visar samtidigt att en mer näringsrik kost med större andel mjuka fetter ihop med bättre språkutveckling hos barn.
Laitinens forskning lyfter även betydelsen av probiotika, särskilt i kombination med fiskolja under graviditeten, i att minska risken för övervikt hos barn, via minskad inflammation och via samspelet mellan tarm och hjärna. Resultaten tyder på att hälsosam kost och stöd för tarmfloran under graviditeten är viktiga för barnets välbefinnande över tid.
Natur som vardagsvana för småbarnsfamiljer
Regelbundna naturvistelser hänger ihop med bättre psykisk och fysisk hälsa hos barn. Forskning visar också att tid i naturen kan stärka koncentration och mental hälsa, minska beteendeproblem och gynna både kognitiv och social utveckling.
Docent och seniorforskare Carola Ray har undersökt över 3 000 familjer för att förstå hur ofta de vistas i naturen, vilka hinder som finns och hur naturvanor hänger ihop med välmående. Hennes forskning visar att familjer med två vuxna och stabil ekonomi kommer ut oftare, och att fler naturbesök hänger samman med mer rörelse och bättre sömn hos barn. Föräldrar som ofta vistas i naturen med sina barn rapporterar dessutom ett starkare positivt mentalt välbefinnande.
Mycket tid ute kan också innebära mindre skärmtid hos småbarn, vilket öppnar för att naturvistelser kan bli ett konkret inslag i framtida finländska rekommendationer för barns digitala medieanvändning.
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse stöder medicinsk och närliggande naturvetenskaplig forskning med fokus på psykets betydelse för fysisk hälsa, samt forskning om blodsjukdomar. Stiftelsen delar ut medel för projekt som håller hög vetenskaplig kvalitet och bidrar till långsiktig samhällsnytta.
