Laura Merras-Salmio - Förekomsten av ätstörningar hos småbarn är inte ovanlig – orsakerna skiljer sig från ätstörningar hos tonåringar

Vägen mot en bättre förståelse och vård

Ätstörningar förknippas oftast med tonåringar och unga vuxna, men att även våra småbarn drabbas är överraskande. Vårt forskningsprojekt, ”Förekomst av ätstörningar hos småbarn och utveckling av behandlingen av somatiska sjukdomar inom pediatrik", syftar till att belysa detta rätt komplexa område.

Hos småbarn kan ätstörningar yttra sig på många olika sätt och de kan vara svåra att identifiera. Vissa svåra sjukdomar i spädbarnsåldern och den tidiga barndomen predisponerar för problem vid ätandet och tillfällig sondmatning är ofta nödvändig för att upprätthålla barnets normala nutritionsstatus och utveckling. Till dessa sjukdomar hör allvarliga medfödda hjärtfel, tarmmissbildningar, nervsystemets missbildningar och cancersjukdomar. Det är dock viktigt att förstå att det kan finnas många orsaker bakom ätstörningar hos småbarn utöver biologiska orsaker, såsom psykologiska och sociala faktorer. Vissa barn som behöver sondmatning under den aktiva behandlingen av sjukdomen blir beroende av sondmatningen, utan att den biologiska orsaken längre påverkar deras ätande. Ibland kan småbarn utveckla en ätstörningar utan, eller endast med en liten inverkan av predisponerande sjukdom.

Nuvarande behandlingsmetoder och deras utmaningar

Att identifiera ätstörningar hos småbarn är utmanande. Gränsen mellan normalt och onormalt ätande är vag – och den är kopplad till barnets utvecklingsnivå och ibland till och med till kulturen. Beroendet av sondmatning är en extrem situation där det medicinska vårdteamet är nyckeln till att upptäcka när hindret för att äta inte längre är själva sjukdomen, utan snarare att ett nytt, psykologiskt hinder för att äta har utvecklats. I detta fall är avvänjningen från sondmatningen en utmaning och kräver en omfattande rehabilitering av ett tvärvetenskapligt team.

Det centrala målet med vår forskning är att för specialsjukvården utveckla en enhetlig vårdpraxis som tar hänsyn till småbarnens särskilda behov och familjernas roll i vården. Detta inkluderar utbildning och stöd åt både föräldrar och vårdpersonal. En kontinuerlig utvärdering och utveckling av behandlingsmetoderna baserad på den senaste forskningsinformationen är också viktigt.

Målen för vårt forskningsprojekt

Målet med vårt projekt är inte bara att öka förståelsen för småbarnens ätstörningar bland vårdpersonalen, utan också att skapa konkreta verktyg och rekommendationer för att förbättra behandlingen. Detta inkluderar bland annat:

• Ökad information: Genom att öka informationen och utbildningen om ätstörningar bland yrkesverksamma kan vi förhindra att ätstörningarna blir kroniska. I lindriga fall möjliggör en tidig upptäckt av problem med ätandet att en korrekt behandling kan inledas, vilket kan förhindra undernäring och ett beroende av sondmatning.

• Forskningsbaserade metoder: Vi kommer att undersöka vilka utmaningar som förekommer vid rehabilitering av barn beroende av sondmatning för att förbättra rehabiliteringens säkerhet och effektivitet. Vi utreder också vilka faktorer som leder till behovet av sondmatning i första hand.

Framtidsutsikter och mål

Förståelsen och behandlingen av ätstörningar hos småbarn är på många sätt fortfarande i ett tidigt skede. Problemet har erkänts internationellt, men behandlingsalternativen är fortfarande begränsade. Det är i alla fall klart att en tidig intervention samt stödandet av barnets familj spelar en nyckelroll för en framgångsrik behandling. Vi hoppas att våra resultat och observationer kan bidra till att förbättra behandlingen och förebygga ätstörningar hos småbarn i framtiden.

Laura Merras-Salmio

Barnläkare, docent

Forskningsgrupp:

Josefine Limnell, barnläkare, doktorand

Maisa Keski-Kuha, näringsterapeut, pro gradu-forskare

Jetta Tuokkola, näringsterapeut, docent

Mari Ahlroos, näringsterapeut

Kaarina Kukkonen, barnläkare, docent

Päivi Peldan, barnläkare