Mikko Patovirta - Erfarenheter av kroppslighet och kroppsmedvetenhetsövningar vid kronisk migrän

I min forskning inom hälsovetenskaper undersöker jag upplevelser av kroppsliga förnimmelser och deras betydelse hos personer med kronisk migrän. Migrän är en sjukdom som undersökts endast lite ur ett erfarenhetsbaserat och kvalitativt forskningsperspektiv. Tidigare har man inte utfört kvalitativ forskning om kronisk migrän ur ett kroppsligt upplevelseperspektiv, och därför kommer min avhandling sannolikt att vara den första i sitt slag. 

Enligt rekommendationerna God medicinsk praxis vid migrän (2024) är behandlingen av migrän i första hand medicinsk. Men en av de ledande orsakerna till kronisk migrän är läkemedelsinducerad huvudvärk. Därtill kan en kontinuerligt förhöjd stressnivå och psykosocial belastning leda till att migränen blir kronisk. Migrän klassas som kronisk om det förekommer fler än 15 huvudvärksattacker per månad under minst tre månaders tid (God medicinsk praxis vid migrän, 2024). Fysiska symtom som smärta, trötthet och kräkningar dominerar vid kronisk migrän. Dessutom begränsas vardagliga aktiviteter av den ständiga rädslan för migränattacker. För att stödja behandling med läkemedel är det därför nödvändigt att utveckla läkemedelsfria behandlingsmodeller, vilket min forskning om fysisk aktivitet och kroppsmedvetenhetsövningar representerar. 

Min forskning omfattar två separata material om kroppsliga upplevelser vid kronisk migrän, insamlade som intervjuer baserade på fenomenologisk tradition. För att sammanställa resultaten använder jag Giorgis deskriptiva fenomenologiska analys. Mitt första material kartlägger upplevelser om kroppslighet  och dess betydelse relaterat till kronisk migrän, i synnerhet vid migränattacker. Mitt andra material innehåller deltagarnas upplevelser av kroppslighet efter åtta sessioner handledda kroppsmedvetenhetsövningar och dessa sessioners betydelse för deltagarna. Min tredje forskningspublikation innehåller en litteraturöversikt och en metasyntes från kvalitativa undersökningar om erfarenhetsbaserade kroniska smärtsymtom.

I den första undersökningen deltog åtta och i den andra undersökningen sex kvinnor med kronisk migrän i åldern 21–65 år. Deltagarna i undersökningen valdes ut bland kunderna till ett privat företagshälsovårdsföretag. Baserat på det forskningsmaterial som redan analyserats var betraktandet av kroppsliga erfarenheter något nytt och främmande för deltagarna. Men redan vid intervjuerna upplevde de att de lärt sig någonting nytt om sin sjukdom. Bland annat på grund av försvagad kroppskontakt är kontakten med kroppen utmanande för många, symptomen är svåra att tolerera, och den kroppsliga känslan av osäkerhet och rädsla för migränattacker har dominerat. Samtidigt är kroppen också en fridfull plats, där man upplever ökad närvaro, lugn och stillhet. 

Målet med min forskning är att ta fram ny information om hur man upplever och förstår kronisk migrän och migränattacker, både som en individuell och en gemensam upplevelse. Genom detta forskningsarbete kan vi bättre förstå kronisk migrän som fenomen, utveckla rehabiliteringsmodeller och därmed introducera nya sätt att hantera migrän utan medicinering. Enligt fenomenologen Merleau-Ponty binder våra kroppar oss till världen, till interaktion och intersubjektivitet genom en kroppslig närvaro. Världen är alltså inte vad vi tänker, utan vad vi lever och upplever (Merleau-Ponty 2000, 177–178).
Jag värdesätter stort och tackar Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse för det stipendium jag fått, vilket har gjort det möjligt för mig att fokusera på min doktorsavhandling på heltid.

Referenser
Migrän. God medicinsk praxis-rekommendationer. Arbetsgruppen som tillsatts av Finska Läkarföreningen Duodecim och Neurologiska föreningen i Finland rf. Helsingfors: Suomalainen Lääkäriseura Duodecim, 2024 (ref. 10.12.2024). På internet: www.kaypahoito.fi/sv/

Merleau-Ponty, M. 2000/1945. Förord till varseblivningens fenomenologi. Ur originalverket Phénomènologie de la Perception (1945). A. Kauppinen. Tiede & Edistys 3/2000, 170 –182.

Mikko Patovirta
Magister i hälsovetenskaper
Doktorandforskare
Jyväskylä universitet