Följade ansökningsperiod för Steinerfondens fortbildnings- och projektstipendier är 24.12.2022-31.1.2023!

Matilda Hellman

Matilda Hellman

Våra hjärnor är en viktig del av vår självbild

Hjärnan har blivit en viktig del av hur vi förstår oss själva som människor. Nästan allt förklaras numera genom hänvisningar till hjärnans mekanismer: konsumtionsbeteende, politisk aktivitet, karriärval och äktenskapstycke. Ja, det är svårt att komma på ett enda socialt fenomen som ännu inte sammankopplats med hjärnan. Den är en central och spännande del av människans biopsykosociala essens. Det här gäller i högsta grad även för beroendeproblematiken, som på engelska ofta hänvisas till med termen addiction.

På beroendeområdet har neurovetenskaperna fått enormt utrymme i form av förväntningar och ekonomiska anslag. Enligt den så kallade hjärnsjukdomsmodellen är beroende en kronisk hjärnsjukdom och man tänker sig att man i framtiden kan medicinera eller manipulera bort sjukdomen med olika konkreta redskap. Evidensen ser ut att vara entydig: avbildning av hjärnor har visat hur ’kickar’ av dopamin och serotonin lyser upp bara personer som är beroende av alkohol eller spel tänker på att dricka eller spela.

Under de senaste åren har emellertid en snabbt växande grupp vetenskapliga auktoriteter – inklusive flera kända neurovetare – påpekat hur svag och relativ hjärnforskningens bevisföring verkligen är. De menar att varken hjärnan eller beroendeproblem är så enkelt programmerade som hjärnsjukdomsmodellen låter påskina. Till exempel har de påpekat att samma aktivitet i hjärnan pågår i andra sammanhang: i alldagliga situationer som när vi ser på sporttävlingar eller spännande filmer, eller när vi känt stor nervositet och den sedan släpper. Eftersom hjärnan är plastisk och förändras hela tiden är det så gott som omöjligt att sjukdomsdiagnosticera en persons dåliga vanor på basis av hjärnavbildningar. Är den bild av hjärnan som var relevant i går klockan tre ens samma hjärna som avbildas idag klockan sju? Hur ’binder’ du hjärnans utseende till personen och hens livssituation? Här har psykologin kommit att bli hjärnsjukdomsmodellens medhjälpare i det att den förser neurovetenskaperna med begrepp och fenomen att söka efter i hjärnans kemiska processer.

Tack vare forskningsmedel från Gyllenbergs stiftelse har vi i vår forskargrupp kunnat studera hjärnans roll som begrepp och objekt att förhålla sig till på ett helt nytt sociologiskt sätt. Vi forskar i hur förståelser av hjärnan påverkar vår syn på verkligheten. Vi undersöker den här aspekten bland experter och proffs i beroendevården, i mediematerial som handlar om nya neurovetenskapliga rön, i olika förebyggande kampanjer och bland klienter i en av världens största beroendevårdsenheter (CAMH) i Toronto, Kanada. Vi har kartlagt och förklarat hur hjärnrelaterade förståelser och begrepp påverkar hur vi ser beroende som fenomen. Resultaten har publiceras i vetenskapliga artiklar och i en omfattande vetenskaplig monografi som kommer ut på förlaget Palgrave Macmillan i början av år 2022.

Forskningen visar att hjärnan och förståelser om hjärnan, inklusive vår kunskap om vad som är möjligt att bevisa och begripa genom hjärnforskning, har enorm betydelse för hur vi uppfattar beroenden och de människor som lever med beroende. Att diagnosticera beroenden som hjärnsjukdomar kan få folk att känna att deras problem tas på allvar och de ser själva att det lättar på den stora bördan av stigma som de är utsatta för i vardagen. På samma gång avlägsnar diagnosen människors agens och ger dem orealistiska förhoppningar om lätta medicinska lösningar på komplexa sociala och kulturellt betingade problem. Experterna i vår forskning förnekar inte att hjärnan spelar en avgörande roll som plats där tillblivelsen och materialiseringen av problemen pågår. Men de understöder inte sjukdomsmodellen som grund för individuella eller samhälleliga insatser. Sjukdomsmodellen var inte heller ett ofta förekommande eller speciellt viktigt begrepp för klienterna i beroendevården.

Sammanfattat kan man säga att vår forskning introducerar ett helt nytt sätt att förstå vad det innebär att hjärnan fått en så central roll i beroendefrågor. För människor som är drogberoende, nikotinister alkoholister eller spelberoenden är hjärnan ett centralt begrepp och objekt, precis som för alla andra människor. Precis som vem som helst annan kan de fråga sig: Fungerar min hjärna bra idag, eller känns den suddig, mjuk, avlägsen? Kan den avkoda text, se sammanhang och spara minnen? Är jag fiffig, är jag fortfarande ”jag”, eller har jag blivit trög? Men ponera att vi skulle diagnosticeras med en hjärnsjukdom (addiction). Då blir genast de här frågorna betydligt mer allvarliga och svårhanterade. Diagnosen omkullkastar vårt varande och påverkar vårt förhållande till oss själva och våra egna förmågor. Det här eftersom vi ser att hjärnan är vår essens som tänkande varelser, som människor.

Vår forskning är spännande och nydanande. Den har inte bara producerat ett helt nytt anroposcenbejakande angreppssätt (Hellman 2021; Hellman & Egerer 2021), den har även introducerat ett nytt sociologiskt begrepp: the epistemic project of addiction in the brain, EPAB (det epistemiska projektet om beroendehjärnan) (Hellman och kolleger 2022). Vårt projekt är ännu inte avslutat, men det har redan uppmärksammats internationellt i olika sammanhang, till exempel i det internationella neuroetiska samfundet.

Referenser

Hellman, M. (2021) Understanding addiction: The shift from epistemology to ontology. Behavioral brain research, Volume 412, 27 August 2021, 113416. 10.1016/j.bbr.2021.113416

Hellman M. & Egerer, E. (2021) The making of the epistemic project of addiction in the brain In: Heather, N., Field, M., Moss, A. & Satel, S. (2021): Evaluating the brain disease model of addiction. Routledge.

Hellman, M., Egerer, M., Stoneham, J., Ochterecht, D, Rundle, S., Forberger, S., Männistö, V (2022) Addiction and the brain. Knowledge, beliefs and ethical considerations from a social perspective. Palgrave McMillan.

Sociolog och forskningsdirektör vid Samhällsvetenskapliga fakulteten, Helsingfors Universitet

Matilda Hellman

Matilda Hellman