Liisa Kuula
Sömnens och sovandets betydelse har under de senaste åren toppat hälsodebatten. Människorna är oerhört intresserade av att mäta sin sömn, samtidigt som olika sömnproblem och sömnstörningar ökar. Ofta är dessa fenomen kopplade till varandra, och strävan efter att sova bra blir en enorm prestation som i sin tur ökar till exempel problemen att somna.
En särskild grupp är unga och unga vuxna i vilkas liv det pågår många utvecklingsmässigt viktiga processer och saker. Självständighetsprocessen, olika försök och sökandet efter sin egen identitet i relation till andra människor och omgivningen skapar tillfälle att bryta sig loss ur den etablerade sömnrytmen. Att försöka hitta sin egen sovrytm i tonåren kan leda till störningar i dygnsrytmen, till exempel en förskjuten sömnfas. Frigörelsen från barndomshemmet och pressen i studierna leder likaledes för många till ett fritt fall i rytmen mellan sömn och vakenhet.
Sömnens betydelse för hälsan är obestridlig. Utmaningar i den psykiska hälsan är nästan undantagslöst kopplade till förändringar i sömnen, till exempel längd, kvalitet och när man sover. De kan vara de första tecknen på att det psykiska välmåendet börjar lida. Olika ångestsymtom och ångeststörningar är vid sidan av affektiva störningar de viktigaste psykiska problem som förekommer i ungdomen. Det är mycket vanligt att de förekommer samtidigt med sömnproblem och ibland är det svårt att säga vilket som är det primära, störningen eller symtomet. Att åtgärda sömnen har ofta en snabb inverkan på humöret, ångesten och stressymtomen, varför det är värt att satsa på att sköta sömnen och identifiera sömnproblem i tid.
Det är dessa teman studien SleepHelsinki! fokuserar på. Vår strävan i projektet SleepHelsinki! har varit att identifiera olika orsaker till sömnproblem och förskjuten sömnrytm eftersom de bakomliggande problemen vanligtvis varierar stort: å ena sidan kan stressande förhållanden utlösa sömnlöshetssymptom, å andra sidan kan svag självregleringsförmåga leda till att man kroniskt går och lägger sig sent. Om man enbart granskar hur länge man sover och när man lägger sig kan dessa fenomen verka ganska snarlika, även om de är följder av helt olika händelseförlopp. Olika sätt att mäta sömnen, dygnsrytmen, stressen och det psykiska välmåendet i början av vuxenlivet kan avslöja tidigare okända mekanismer mellan sömn och psykiskt välmående. För närvarande använder vi oss i våra mätningar av mångsidig utrustning allt från EEG till hjärtfrekvensvariabilitet. Vi försöker även reagera snabbt på nya innovationer inom mätning. Utifrån så heltäckande granskningar som möjligt kan man bedöma den individuella längden på den biologiska dygnsrytmen och hur mycket sömn en person behöver.
Stora förändringar, stora känslor och växandets ofrånkomlighet gör övergången från barndom till vuxenhet ganska dramatisk och det visar sig även i de ungas sovbeteende. Min egen forskning har försökt hitta samband mellan sömnen och det fysiska och psykiska välmåendet i olika utvecklingsfaser. I det här sammanhanget är jag även intresserad av att utveckla metoder för att förbättra sömnen eftersom att sova även kan fungera som terapi. Av särskilt intresse på forskningsfältet för närvarande är sömnfasernas roll för förekomsten av psykiska symtom och ångestsymtom: i synnerhet REM-fasen på morgonen kan skydda mot negativa effekter av känslobelastning. En förskjuten sömnrytm förkortar vanligtvis morgonsömnen, vilket i sin tur även minskar REM-sömnens längd och kan leda till många negativa effekter för den psykiska hälsan.
De särskilda dragen i ungdomen hör ihop med hjärnans dynamiska utveckling vilket visar sig både i sömnbeteendet och i det psykiska välmåendet. När man dessutom lägger till komplicerade sociala relationer kan helheten bli utmanande för en fungerande vardag. Ett bra exempel på detta är den studie vi publicerade i fjol som granskade de första romantiska relationernas samband med svårigheter att somna och med depressionssymtom. Flickor som upplevde sig vara i förälskelsens första extas led av både affektiva symtom, jämförbara med depression, och insomningsproblem. Både sömnens längd, kvalitet och när man sover lider av de kraftiga känslor som ålders- och utvecklingsfasen är förknippad med.
Med hjälp av mångsidiga mätmetoder har vi kunnat profilera sovare av olika typ, och till exempel använda hudens temperatur som en metod för modellering av dygnsrytmen. Vi har kvantifierat stressreaktivitet utifrån kortisolhalten i salivprover, vilket sedan årtionden visat sig vara den mest tillförlitliga standarden. Med understödet från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse har vi kunnat analysera salivproven; under det gångna året har vi även börjat mäta stress med hjälp av hudens konduktivitet, vilket har visat sig vara ett intressant sätt att spåra snabba individuella reaktioner på utmaningar i omgivningen. Understödet från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse har även möjliggjort exakta mätprotokoll över sömnfaserna i sömnlaboratoriet.
Forskningsprojektet SeepHelsinki!:s övergripande mål är att hitta individuella sätt att kontrollera rytmen mellan sömn och vakenhet. Det är av yttersta vikt att eventuella interventioner inriktas rätt, eftersom störningar och problem som har olika orsaker kräver olika lösningar. Redan nu vet man att klarljusterapi, sömncoaching och psykoedukation kan stärka sömnens effekt på det fysiska och psykiska välmåendet, men framöver vore det viktigt att identifiera till exempel de unga vilkas stressreaktivitet inte minskar på vanligt sätt under natten. De här unga kan ha nytta av andra stödmetoder än till exempel unga vilkas stressreaktivitet är dämpad och jämn dygnet runt.
Vår studie i gruppen Sleep & Mind vid Helsingfors universitet eftersträvar att utreda dessa fenomen och ta fram användbara lösningar för såväl forskningsändamål och kliniskt samarbetet som de ungas vardag. Vetenskapliga publikationer och mångsidigt populariserad vetenskap har en betydande roll när vi letar efter sätt för att förmedla fynd som intresserar målgruppen.
Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse har upprepat understött projekt av gruppen Sleep & Mind vid Helsingfors universitet (https://www2.helsinki.fi/en/researchgroups/sleep-and-mind). Understödet täcker en viktig del av den finansiering som behövs för ständig och flexibel utveckling av projekten. Med dess hjälp har vi även kunnat fatta snabba beslut när det har behövts, till exempel på grund av coronaviruspandemin.
Stödet från stiftelsen har även varit ett bevis på att sömnforskning är vetenskapligt värdefull och att teknik som utvecklas via validering och forskning kan integreras i verktygsbacken på sömnlaboratorierna. Vi tackar varmt Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse!
