Jetro Tuulari

Fetma, även bland barn och unga, ökar i allt snabbare takt och utgör en betydande utmaning, också internationellt. Fetma är förknippat med strukturella och funktionella förändringar av hjärnan och av dessa är många relaterade till hjärnans njutnings- / belöningssystem och till hjärnområden som ansvarar för kognitiva uppgifter. Dessa förändringar kan dels förklara fetmans utveckling men det är också möjligt att de har en koppling till fetma och uppstår som en bieffekt av ökad vikt. De båda möjliga tolkningarna är psykosomatiska till sin natur - och är alltså ett samspel mellan sinne och kropp.

I min avhandling, som undersökte förändringar i hjärnan i samband med fetma, konstaterade jag att samspelet mellan fetma och hjärnan inte kan undersökas utan en omfattande uppföljning som inleds redan vid tonåren. Efter min disputation har jag varit fokuserad på hur hjärnan under sin utveckling påverkas av gener samt av tidiga miljöexponeringar. Detta arbete har utförts vid forskningsprojektet FinnBrain som leds av Hasse och Linnea Karlsson.

Vid projektet, som finansieras av Gyllenbergs stiftelse, fokuserar vi på hur tidiga psykologiska stressfaktorer inverkar på hjärnan och på risken för fetma hos unga. Vi använder oss av data från amerikanska ABCD-undersökningen som är den största longitudinella studien om hjärnans utveckling som utförts. Vid undersökningen har man under en 10-år lång uppföljning följt med 11 878 unga som vid början av undersökningen var 9–10 år gamla. Detta stora, omfattande och tekniskt högklassiga material garanterar en unik grund för forskningsarbetet.

Jag är djupt tacksam för det understöd jag fått från Gyllenbergs stiftelse. Understödet har möjliggjort neurovetenskaplig undersökning på en befolkningsnivå som är av helt ny typ och som kombinerar metoder inom genetik, epidemiologi samt kognitiv neurovetenskap.

Med. doktor, docent i kognitiv neurovetenskap
FinnBrain Hjärnavbildning
Kliniska institutionen
Åbo universitet