Snellmanhögskolan
Steinerpedagogiken utvecklas genom att stärka lärarutbildningen
Den steinerpedagogiska lärarutbildningen och Snellmanhögskolan lever i förändringens tid. Reformer i den nationella utbildningen (grundskolans och gymnasiernas läroplaner, bedömningskriterier m.m.), undervisningens digitalisering på alla utbildningsnivåer som en konsekvens av pandemin, och nu senast kriget som igångsatt behovet av krispedagogiskt kunnande hos lärare på grundskolenivå. De här aspekterna, och därtill frågan om inkludering i undervisningen också på högskolenivå, är dagliga diskussionsämnen på campuset i Jollas.
Allt det nya har ökat behovet av att lyssna på och förstå utbildningsbehoven hos dem som studerar till lärare och de som redan jobbar som lärare. Ur ett vidare perspektiv och inom alla livsområden har det rådande läget lokalt, nationellt och internationellt, och med beaktande av ekologiska aspekter, betonat lyssnandets betydelse i utbildningen. Av det skälet arrangerade Snellmanhögskolan på våren 2022 en föreläsningsserie, Kuuntele kasvatuksessa (Lyssna i undervisningen), där vi bjöd in deltagare att reflektera och diskutera en av de mest centrala egenskaperna hos människan: förmågan att lyssna. Förmågan att lyssna på en annan människa kommer i framtiden att få en allt viktigare roll när synvinklarna tillspetsas och det pågående kriget i Europa och den globala pandemin medför osäkerhet. Förmågan att lyssna på naturen är också en förutsättning för att förebygga ekologiska kriser. Klimatkrisen och naturens utarmning riskerar att överskuggas av andra kriser.
Ur steinerpedagogisk synvinkel är pedagogens viktigaste egenskap att förstå barnets individualitet holistiskt. I den färdighetens utveckling är det viktigt att se människan som en kroppslig, själfull och andlig varelse. Snellmanhögskolans lärarutbildning och steinerskolornas undervisningsutbud har mycket att ge på det området med undervisning i exempelvis eurytmi, steinerpedagogisk specialundervisning och vårdpedagogik.
Det antroposofiska arbetet har starka rötter i olika självutbildande metoder för att utveckla lärarens pedagogiska färdigheter. Många praktiska metoder som härstammar från steinerpedagogiken har fungerat som inspiration för grundskolesystemets reformer, exempelvis inkluderande undervisningsgrupper, muntliga bedömningar, tanken om en enhetlig skola, en mjuklandning för dem som börjar grundskolan och erfarenhetsbaserade undervisningsmetoder. *1 Utvecklingen av steinerpedagogisk specialpedagogik på forskningsbasis som en del av den steinerpedagogiska lärarutbildningen, och med beaktande av synvinklar på inklusion och krispedagogik, ger vad Wilenius*11 menar med konceptuell behärskning av pedagogiska fenomen som är en förutsättning för att behärska förändringar i praktiken. Framför allt
1) att utveckla forskningssamarbetet internationellt och nationellt,
2) stödja steinerskolornas lokala läroplansarbete genom att utveckla lärarutbildningen, och
3) att beskriva utbildningens andliga dimension för att möjliggöra forskningssamarbete och bygga broar
stödja förmågan hos utbildningens studerande att bli medvetna om människans andliga aktivitet. Där finns en av mänsklighetens väsentligaste färdigheter, förmågan att lyssna. Verkningarna av att utveckla utbildningen och steinerpedagogiken sträcker sig decennier framåt.
Snellmanhögskolan har utvecklat utbudet av undervisning och sin steinerpedagogiska forskning tack vare projektstipendier från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse. Bidragen har bland annat möjliggjort internationellt samarbete mellan olika universitet, av vilka de viktigaste är Alanusuniversitetet i Tyskland och Rudolf Steiner University College i Norge. Vi hör till det nordiska forskningssamarbetsnätverket Norense (Nordic Research Network for Steiner Education) och till det internationella nätverket för akademisk steinerlärarutbildning INASTE (International Network for Academic Steiner Teacher Education). Utvecklingen och stabiliseringen av forsknings- och universitetssamarbetet ger möjligheter för Snellmanhögskolans elever att studera tvärvetenskapligt och mångsidigt fram till magisterexamen varefter dörren till doktorandstudier öppnas. Med stöd av stipendier har också flera studiehelheter genomförts där gästande föreläsare från samarbetsuniversiteten har presenterat sin expertis för hela den finländska steinerutbildningens pedagogiska personal.
Stödet från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse i form av stipendier har varit otroligt betydelsefullt för hela den steinerpedagogiska rörelsen i Finland och genom Snellmanhögskolan också i hela Norden. Den utbildning som Snellmanhögskolan erbjuder är till sin bredd jämförbar med undervisning i andra högskolor, men statens finansiering kommer genom det fria bildningsarbetet som bara är ämnat för närundervisning. Utvecklingsarbetet och forskningen som siktar mot framtiden behöver också finansiering så tillämpningarna som baserar sig på steinerpedagogik och den antroposofiska människouppfattningen kan utvecklas på forskningsbasis och dialogen med alla intressegrupper stärkas ytterligare. Steinerpedagogiken utvecklas genom att stärka lärarutbildningen, och i det arbetet har stödet från Signe och Ane Gyllenbergs stiftelse varit en betydande faktor i Snellmanhögskolans utbildnings- och forskningsuppdrag.
[i] Paalasmaa, J. 2009. Omassa rytmissä. Steinerkoulun idea ja käytännön sovellukset. Jyväskylä: PS-kustannus.
[ii] Wilenius, R. 1987. Kasvatuksen ehdot. Kasvatusfilosofian luonnos. Jyväskylä: Atena Kustannus. s. 8.
