Kunskapens ansikten - Jeremia Sjöblom: "Ensamheten är till en viss grad en del av det naturliga spektrumet av känslor, men om den förlängs kan den leda till depression"

Artikeln ingår i Gyllenbergs stiftelses artikelserie, Kunskapens ansikten. Serien presenterar forskare och universitet som tilldelats en professur eller donation av stiftelsen.

Åbo Akademis doktorandforskare Jeremia Sjöblom arbetar i en forskningsgrupp som undersöker sambandet mellan långvarig ensamhet och depression och ångest. Framtiden ligger i ungdomarnas händer varför man senast nu bör åtgärda ungdomarnas ensamhet. 

I början av 2023 publicerade Finlands Röda Kors en ensamhetsbarometer som visar att speciellt de unga ofta eller ständigt upplever ensamhet. I november samma år rapporterade Yle att ensamheten året innan hade ökat i alla åldersgrupper, men mest bland de unga. Utifrån detta fenomen arbetar Åbo Akademis forskningsgrupp som forskar i ensamhetens psykosomatiska konsekvenser – det vill säga hur upplevd ensamhet påverkar psyket, kroppen och sambandet emellan dem.

”Vissa människor kan bo ensamma i en stuga i flera år och må riktigt bra. Samtidigt finns det andra som har en stor umgängeskrets och ett aktivt socialt liv, men som ändå känner sig som en outsider eller ensam på något sätt. Det är därför vi i vår forskning specifikt talar om upplevd ensamhet”, förklarar doktorandforskare Jeremia Sjöblom som arbetar i projektet. 

Forskningsgruppen som leds av Jan Antfolk, professor i tillämpad psykologi, undersöker sambandet mellan de ungas upplevda ensamhet och ångest samt depression. Forskningen bedrivs huvudsakligen utifrån omfattande befolkningsdata och enkätundersökningar över olika tidsspann. Forskarna vill reda ut konsekvenserna av upplevd ensamhet bland annat genom flera månaders uppföljningar. 

Utifrån forskningsresultaten planerar man att skapa personprofiler och använda dessa för att utreda sambandet mellan ensamhet och depression. Samtidigt vill man undersöka om människor upplever att denna typ av information om dem är användbar eller inte. Med hjälp av datan som forskningen utarbetar kan sambandet mellan ensamhet och psykiska problem fastställas både på individ- och gruppnivå. 

Ökad ensamhet bland unga sätter sina spår i samhället

Sjöblom är speciellt intresserad av att motbevisa det ihärdiga antagandet att åldringarna är de ensammaste av alla åldersgrupper. Åldringarnas ensamhet är förstås ett problem som bör tas på allvar, men i ljuset av forskningen är trenden med växande ensamhet bland unga vuxna, det vill säga 18–29-åringar, mest oroande. 

Upplevd ensamhet bland unga har inte undersökts lika mycket som andra åldersgrupper, bland annat av den enkla anledningen att de aldrig tidigare varit så ensamma. Samhället blir hela tiden allt mer hektiskt och krävande, studierna och arbetslivet är utmattande och världen är oförutsägbar. Coronapandemin ökade de ungas ensamhet, men enligt Sjöblom förstärktes trenden redan innan detta. 

”Man bör tänka på de unga människornas mänskliga lidande och illamående lika mycket som på prislappen för marginalisering och förlorade skatteintäkter. Det är ju de unga människorna som bygger framtiden. Det är också därför de ungas ensamhet utgör ett så stort problem och har så enorma konsekvenser för samhället, säger han. 

I sin forskning har Sjöblom noterat en annan samhällelig effekt som ensamheten orsakar. Enligt tidigare undersökningar upplever kroniskt ensamma människor inte att de är en del av samhället. Enligt Sjöblom fungerar samhället så länge människorna känner sig som en del av det och de får någonting ut av det. Att till exempel rösta i val intresserar inte en ensam person eftersom det inte upplevs som meningsfullt. 

Långvarig ensamhet kan orsaka allvarliga hälsoproblem

Jeremia Sjöblom betonar att ensamhet till en viss grad är en del av en människas normala och naturliga känslor – möjligtvis en signal för att något borde rättas till i de sociala relationerna. Men en långvarig upplevelse av ensamhet kan leda till allvarligare symtom. 

”En person som är ensam under en längre tid kan bli stressad. På kort sikt kan stress vara en hälsosam reaktion som motiverar att göra något åt saken. Men om stressen håller i sig kan det leda till både fysiska och psykiska hälsoproblem, säger Sjöblom. 

Ensamhet är inte någonting man kan diagnostiseras för, på samma sätt som exempelvis depression. Det finns inga kriterier för när en persons upplevelse av ensamhet är så stark att personen ”officiellt” kan betraktas som ensam. Vid Åbo Akademis forskningsprojekt definieras ensamhet med statistiska metoder utifrån hur mycket deltagarna bedömer att den personliga ensamheten överstiger genomsnittet. 

Ännu är det inte frågan om en epidemi, men problemet är alarmerande

När du skriver in sökorden "ensamhet i Finland" i Google hittar du träffar som beskriver Finland som det ensammaste landet i Europa. Sjöblom vill undvika katastroftänkande. 

”Ensamheten är ett växande problem som man måste hålla ögat på. Ännu är det dock ingen epidemi. När vi är klara kommer vår forskning att ge en bra helhetsbild av hur ensamheten i Finland verkligen ser ut”, säger han. 

Och när man känner till hur omfattande problemet är kan man rikta behövliga resurser åt det. Vid terapi eller annan psykosocial behandling träffar personen vårdaren högst ett par gånger i veckan och även då går hälften av tiden åt till småprat. Om informationen om personens välbefinnande kunde insamlas under hela veckan istället för under ett eller två möten skulle den psykosociala behandlingen vara mer effektiv. 

Även om kronisk ensamhet inte är en medicinsk diagnos på samma sätt som depression eller bipolär sjukdom, behöver personer som lider av det ofta också klinisk behandling för att må bättre. 

"Om vi på basen av vår forskning kunde utarbeta verktyg som gjorde det möjligt för patienter att dagligen svara på relevanta frågor, skulle läkaren snabbt kunna dra slutsatser om patientens tillstånd. Behandlingsplaner är en oerhört viktig del av det här arbetet”, säger Sjöblom. 

VEM:

Jeremia Sjöblom, född 1997

• Doktorand i psykologi vid Åbo Akademi
• Skrev sin pro gradu-uppsats om män som har svårt att hitta en romantisk partner (Mobilization of the Mateless : The Association Between Perceived Access to Mates, Radical Political Activism, and Mental Health).
• Har utöver doktorandarbetet undervisat i kurser om psykologiska forskningsmetoder vid universitetet och utfört kliniskt arbete som vuxenpsykolog vid Karis hälsocentral.